みんな絵を描こうよ!

木立ベゴニア‐下描き

いつ以来かもう忘れるほど実に久しぶりに東京へ出かけた銀座での知人の個展と秋の美術展を六本木の国立新美術館へここまで不義理の連続義理と人情を重んじる渡世人ならすでに100回は腹を切らなくちゃならなかったずたずたどころか小間切れだ

銀座4丁目交差点に出るとわあ人が一杯いると最初は感じたが落ち着いてみるとやはり相当に少ない美術館のロビーは普段は平日でも人で一杯なのに今はガラガラガラス壁に沿って置かれていた椅子も大分間引かれて換気のいい戸外のテラスに配置されている館内も異様なほど静か

今日は行動美術展と新制作協会展出品されている絵はいつもの感じと同じような気がするが例年以上に亡くなった会員の数が多かった享年を見ると高齢者だけでなく、40代とか若い人も結構いるじわじわとコロナのストレスが影響しているのかも知れないいずれ新型コロナと人間のあいだもお互いに慣れてきて毎年一定の犠牲を祭壇に供えるように落ち着いていくのだろうがそれでも新型コロナ以前の状態に戻ることはもう絶対にない苦しくはあっても少し長い目で見れば人類の進化の一コマに過ぎないのだろう

数十億年後の太陽系では太陽が死を迎えるらしいつまり太陽系が消滅するそんな遠い未来に人類どころか生命などというものが存在しているかどうかさえわからないがとにかくその時点では地球も当然消滅しているという人類がどんなに高度な文化を築こうとそこではすべてが太陽と一つになって灰となる(元素に還る)では究極的にはすべては無駄なのかと言えばそんなことはない生きていることと死んでいることに大差ないと(哲学的に?)考えればそれだけ今を自由に生きる方がオトクということになる。det är därför、みんなくよくよせずに絵を描こうよ

腐っても鯛

鯛のカブト焼き

「腐っても鯛」という言葉が今も(本来の意味通りに)使われているかどうか甚だ心もとない「鯛は腐りやすい」とか「鯛は高級魚なのでもったいないから腐っても食べる」という意味だという珍答(怪答?)をどこかで見た記憶があるからである

「腐っても鯛」を辞書で引くと「本来高い価値を持つものは多少悪くなっても品格がある」というほどの意味だとある少し前になるが「武士の一分(いちぶん)」という映画があった(藤沢周平原作山田洋次監督)武士にとっては屈辱的というほどの仕事をさせられてはいても心の中の武士の魂は失わないという男の姿を描いていたが、nyligen、そういう心情がやっぱり大切だと思っている

特に芸術と呼ばれるものには高い価値観が不可欠ではないか「お高くとまる」などと揶揄されることも多いがそれなりの品格を秘めたものからでなければ深い感動は得られないという気がする一見ゲテモノ風であったりエロティックあるいは子どもじみた風貌であってもある種の気高い鋭さというか底光りする輝きというかそういうものを求め内蔵していないものは結局本物ではないそれに気づき磨き身につけた人だけがそこにたどり着けるもののような気がする。Dock、そこに至ったとしても気づかない人々にとっては「腐った鯛」に過ぎないかも知れない

わたしは鯛が好きである腐った鯛はもちろん食べない刺身もいいがどちらかと言えば頭カブトの方が好きである面倒だからお吸い物にはしないひたすら単純なカブトの塩焼き専門であるそして目玉から食べる刺身は一つの味しかなくそれもワサビと醤油のレベルに左右されるが頭には数十種類の異なる味触感があり刺身の比ではないそしてそのいかつい顔に似合わない上品な味丁寧に鱗を取り上手に焼けばその皮もまた味わい深いまさに腐っても鯛なのであるが食べるには少しでも鮮度の良いカブトを選ぶのがよい

bild av livet

O:s verk "Infinity" 2021 F30 Akryl

Första dagen av Blå Måsutställningen、Den sorgliga nyheten nådde mig tyst vid lokalen.。

5eftermiddagen dagen innan、mycket senare än den planerade tiden、Hennes tavla levererades till konstklassen på kommunhusets andra våning.。Men personen är inte där。När jag frågade sa de att de skulle komma till första våningen.。Den som kom med tavlan var en anställd på bygdegården.。Jag undrar varför、Personen muttrade något om rullstolen.。Vem sitter i rullstol? Medan jag tänkte på det kom personen i fråga.。"Trapporna är så branta" att jag inte kan gå uppför dem.、Det är sent。Jag har dåligt hjärta。andas på din axel。

Varför tvingar du dig själv att ta med det vid en tid som denna?、Jag måste vila、jag sa,、Jag ville verkligen att du skulle se den、säga。När bilden kom、Vid första anblicken trodde jag att det var hennes bästa målning någonsin.、Jag sa det till dig。Han påpekade små punkter som inte ens kunde kallas brister, och sa: ``Om jag var tvungen att göra några korrigeringar skulle det vara här.''。Men、Du behöver inte göra det nu、Först och främst måste jag ta hand om min kropp och vila.、lade jag till、Jag trodde aldrig att det skulle bli vårt sista samtal.。

När man tänker på placeringsplanen för arbetet、Jag bestämde mig för att sätta hennes bild på en framträdande plats.。Visst var det en bild som stack ut överallt, men、Till mina vänner som ritar med samma bekymmer.、Du kan rita fritt så här.、Detta för att jag ville skicka ett budskap genom hennes målningar.。på ett sätt、Hon tog hand om några av mina nuvarande problem med mina målningar.。Samband mellan linjer och ytor、Problemet med formbarhet, förhållandet mellan dem och färg.。Och det sägs att det är kopplat till ``enskilda författaren''.、helt annan dimension、Men jakten på frågor som är oundvikliga för konsten、Hon arbetade mot samma mål som jag.。kanske、Jag tror att hon också kände så.。Det hade varit kul på något sätt、Det måste ha varit ganska tufft.。och、Han kom med ett bra svar ett steg före mig.。

Synd är inte tillräckligt med ord。Allt eftersom tiden går blir känslan av förlust djupare och djupare.、Trots att jag tror det, ungefär hälften av det、Jag kan fortfarande inte släppa känslan av att något måste ha varit fel.。nästa bild、Jag ville att du skulle visa mig nästa bild också.。Hon läser också den här bloggen mycket.、Han frågade mig ibland vad han tyckte.。medan du lyssnar på den、Skriv något relaterat i din nästa blogg、Jag har lagt upp bilder relaterade till det flera gånger.。Tittar på bilden、Inklusive sådana små detaljer.、Jag känner att hela hennes liv är skrivet där.。